Det här med sömn
Sömn. Vilken underskattad ynnest.
När Noah var mindre (typ från en månad upp till nyligen) sov han mer eller mindre oavbrutet från 8-snåret till 7 nästa morgon. Mat såklart, men jag fick liggamma och somna om på en minut eller två. En fick sova.
Senaste 5 nätterna däremot har varit ett helvete, efter midnatt vaknar han ungefär en gång i timmen. Om jag vill ligga ner och amma (vilket jag vill) skriker han på mig, desperat och hysteriskt tills jag sätter mig upp. Sen tar det 10-15 minuter innan jag får lägga mig ner igen. Hela natten. I natt ville unge herrn i huset dessutom vara vaken sisådär 1-1,5 timmar mitt i natten. Och vara trött, gunga gungstol, stoppa upp fingrarna i min näsa och trassla in händerna i mitt hår. Alltså, jag älskar min son mer än kebabpizza med god sås och pommes, men såna här natt-perioder testar tålamodet. För att sätta pricken på i:et har jag tenta på tisdag och har än så länge inte orkat börja plugga i tröttdimman.
Tips på hur vi ska göra för att få honom att sova bättre? Vi har testat med ersättning innan läggning, och ska inatt försöka trycka i honom en rejäl last nästa gång han vaknar. Kan det vara något annat?
