Vaccination
I måndags vaccinerade vi Noah. Usch och tvi och blä att vi måste göra det 2 gånger till. Han satt där, glatt skrattande och pratande i sin pappas knä - helt ovetande om vad som väntade - omgiven av inte mindre än 2 BVC-sköterskor och 2 studenter. Så stack de honom. Den gråten är en sån där man aldrig vill att ens barn ska behöva uppleva. Hjärtat brast och jag klarade inte av att titta och kände mig som en svag och klen mamma. Har aldrig varit så glad över att G trots allt är flexibel och kan vara med på alla såna här saker. Kvällen blev ledsen, och dagen efter sov han nästan hela tiden. Nu hoppas jag att småfeber och ont ska vara över för liten, så att vi får tillbaka vårt lilla glada barn igen.
Imorse försökte han krypa i sängen, benen gör han ju rätt med - det är bara armarna som inte riktigt hänger med och åker mer och mer in under magen på honom. Hihi.
Förresten, mörkaste ögonen i världen. Fast ytterkanten är fortfarande blå.
