En helt vanlig natt med en helt vanlig morgon
Jag, Noah och mitt sönderhostade revben myser som bara den ny för tiden. Rutinerna börjar funka igen. Trodde vi. Imorse tyckte Noah att 03.30 var en bra tid att gå upp. Jag höll inte med, särskilt inte när jag inte ens fick gå ur sängen och kissa utan att skrikofonen började. Tur att han är söt alltså. 
Nu har han fått yoghurt med fruktmix av sin papi och jag fått sova en halvtimme. Alldeles lagom kan en tänka.
Nu kör vi!
